Sakarja 1

1I åttonde månaden av Darejaves’ andra regeringsår kom HERRENS ord till Sakarja, son till Berekja, son till Iddo, profeten, han sade: 2Svårt förtörnad var HRRREN på edra fäder. 3Säg därför nu till folket så säger HERREN Sebaot: Vänden om till mig, säger HERREN Sebaot, så vill jag vända om till eder, säger HERREN Sebaot. 4Varen icke såsom edra fäder, för vilka forna tiders profeter predikade och sade: “Så säger HERREN Sebaot: Vänden om från edra onda vägar och edra onda gärningar”; men de ville icke höra och aktade icke på mig säger HERREN. 5Edra fäder, var äro de? Och profeterna, leva de kvar evinnerligen? 6Nej, men mina ord och mina rådslut, de som jag betrodde åt mina tjänare profeterna, de träffade ju edra fäder, så att de måste vända om och säga: “Såsom HERREN Sebaot hade beslutit att göra med oss, och såsom våra vägar och våra gärningar förtjänade, så har han ock gjort med oss.” 7På tjugufjärde dagen i elfte månaden, det är månaden Sebat, i Darejeves’ andra regeringsår, kom HERRENS ord till Sakarja, son till Berekja, son till Iddo, profeten; han sade: 8Jag hade en syn om natten: Jag fick se en man som red på en röd häst; och han höll stilla bland myrtenträden i dalsänkningen. Och bakom honom stodo andra hästar, röda, bruna och vita. 9Då frågade jag: “Vad betyda dessa, min herre?” Ängeln som talade med mig svarade mig: “Jag vill låta dig förstå vad dessa betyda.” 10Och mannen som stod bland myrtenträden tog till orda och sade: “Det är dessa som HERREN har sänt ut till att fara omkring på jorden.” 11Och Pjälva togo de till orda och sade till HERRENS ängel, som stod bland myrtenträden: “Vi hava farit omkring på jorden och hava funnit hela jorden lugn och stilla.” 12Då tog HERRRNS ängel åter till orda och sade: “HERRE Sebaot, huru länge skall det dröja, innan du förbarmar dig över Jerusalem och Juda städer? Du har ju nu varit vred på dem i sjuttio år.” 13Och HERREN svarade ängeln som talade med mig goda och tröstliga ord; 14och ängeln som talade med mig sade sedan till mig: “Predika och säg: Så säger HERREN Sebaot: Jag har stor nitälskan för Jerusalem och Sion; 15och jag är storligen förtörnad på hednafolken, som sitta så säkra; ty när jag var allenast litet förtörnad, hjälpte de ytterligare till att fördärva. 16Därför säger HERREN så: Jag vill åter vända mig till Jerusalem i barmhärtighet; mitt hus skall där bliva uppbyggt, säger HERREN Sebaot, och mätsnöret skall spännas över Jerusalem. 17Ytterligare må du predika ooh säga: Så säger HERREN Sebaot: Annu en gång skola mina städer få njuta överflöd av goda håvor; ja, HERREN skall ännu en gång trösta Sion, och ännu en gång skall han utvälja Jerusalem.”

will be added

X\