Psaltaren 74

1En sång av Asaf. Varför, o Gud, har du så alldeles förkastat oss, varför ryker din vredes eld mot fåren i din hjord? 2Tänk på din menighet, som du i fordom tid förvärvade, som du förlossade, till att bliva din arvedels stam; tänk på Sions berg, där du har din boning. 3Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder; allt har ju fienden fördärvat i helgedomen. 4Dina ovänner hava skränat inne i ditt församlingshus, de hava satt upp sina tecken såsom rätta tecken. 5Det var en syn, såsom när man höjer yxor mot en tjock skog. 6Och alla dess snidverk hava de nu krossat med yxa och bila. 7De hava satt eld på din helgedom och oskärat ända till grunden ditt namns boning. 8De hava sagt i sina hjärtan: “Vi vilja alldeles kuva dem.” Alla Guds församlingshus hava de bränt upp här i landet. 9Våra tecken se vi icke; ingen profet finnes mer, och hos oss är ingen som vet för huru länge. 10Huru länge, och Gud, skall ovännen få smäda och fienden oavlåtligen få förakta ditt namn? 11Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? Drag den fram ur din barm och förgör dem. 12Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden. 13Det var du som delade havet genom din makt; du krossade drakarnas huvuden mot vattnet. 14Det var du som bräckte Leviatans huvuden och gav honom till mat åt öknens skaror. 15Det var du som lät källa och bäck bryta fram; du lät ock starka strömmar uttorka. 16Din är dagen, din är ock natten, du har berett ljuset och solen. 17Det är du som har fastställt alla jordens gränser; sommar och vinter äro skapade av dig. 18Så tänk nu på huru fienden smädar HERREN, och huru ett dåraktigt folk föraktar ditt namn. 19Lämna ej ut åt vilddjuren din turturduvas själ; förgät icke för alltid dina betrycktas liv. 20Tänk på förbundet; ty i landets smygvrår finnes fullt upp av våldsnästen. 21Låt icke den förtryckte vika tillbaka med blygd, låt den betryckte och den fattige lova ditt namn. 22Stå upp, o Gud; utför din sak. Betänk huru du varder smädad hela dagen av dåren. 23Glöm icke bort dina ovänners rop, dina motståndares larm, som alltjämt höjes.

will be added

X\