S17
Audio:
Drama
  • Drama
  • Non-Drama
Text Size

Psaltaren 40 - 1917 Swedish Bible - Bible.is - SWES17

  1  För sångmästaren; av David; en psalm.   2  Stadigt förbidade jag HERREN, och han böjde sig till mig och hörde mitt rop.   3  Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur den djupa dyn; han ställde mina fötter på en klippa, han gjorde mina steg fasta;   4  han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud. Det skola många se och varda häpna, och skola förtrösta på HERREN.   5  Säll är den man som sätter sin förtröstan till HERREN; och icke vänder sig till dem som äro stolta och vika av i lögn.   6  Stora äro de under du har gjort, HERRE, min Gud, och de tankar du har tänkt för oss; dig är intet likt. Jag ville förkunna dem och tala om dem, men de stå icke till att räkna.   7  Till slaktoffer och spisoffer har du icke behag—öppna öron har du givit mig—brännoffer och syndoffer begär du icke.   8  Därför säger jag: “Se, jag kommer; i bokrullen är skrivet vad jag skall göra.   9  Att göra din vilja, min Gud, är min lust, och din lag är i mitt hjärta.”   10  Jag bådar glädje, jag förkunnar din rättfärdighet i den stora församlingen; se, jag tillsluter icke mina läppar; du, HERRE, vet det.   11  Din rättfärdighet fördöljer jag icke i mitt hjärta, om din trohet och din frälsning talar jag; jag förtiger icke din nåd och din trofasthet för den stora församlingen.   12  Du, HERRE, skall icke tillsluta din barmhärtighet för mig; din nåd och din trofasthet må alltid bevara mig.   13  Ty lidanden omvärva mig, flera än jag kan räkna; mina missgärningar hava tagit mig fatt, så att jag icke kan se; de äro flera än håren på mitt huvud, och mitt mod har övergivit mig.   14  Värdes, o HERRE, rädda mig; HERRE, skynda till min hjälp.   15  Må alla de komma på skam och varda utskämda, som stå efter mitt liv för att förgöra det; må de vika tillbaka och blygas, som önska min ofärd.   16  Må de häpna i sin skam, som säga till mig: “Rätt så, rätt så!”   17  Men alla de som söka dig må fröjdas och vara glada i dig; de som åstunda din frälsning säge alltid: “Lovad vare HERREN!”   18  Är jag ock betryckt och fattig, Herren sörjer dock för mig. Min hjälp och min befriare är du; min Gud, dröj icke.