Psaltaren 105

1Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken. 2Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under. 3Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN. 4Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt. 5Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar, 6I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda. 7Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar. 8Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat, 9på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak. 10Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund; 11han sade: “Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.” 12Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne. 13Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat. 14Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull: 15“Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.” 16Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle, 17då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl. 18Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad, 19till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld. 20Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri. 21Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom; 22han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet. 23Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land. 24Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro, 25de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare. 26Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt. 27De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land. 28Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord. 29Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö. 30Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar. 31Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land. 32Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land. 33Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land. 34Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd. 35De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark. 36Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft. 37Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade. 38Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem. 39Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten. 40De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem. 41Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström. 42Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham. 43Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt. 44Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning, 45för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!

will be added

X\