Fjärde Moseboken 13

1Därefter bröt folket upp från Haserot och lägrade sig i öknen Paran. 2Och HERREN talade till Mose och sade: 2”Sänd åstad några män för att bespeja Kanaans land, som jag vill giva åt Israels barn. En man ur var fädernestam skolen I sända, men allenast sådana som äro hövdingar bland dem.” 3Och Mose sände från öknen Paran åstad sådana män, efter HERRENS befallning; allasammans hörde de till huvudmännen bland Israels barn. 4Och dessa voro namnen på dem: Av Rubens stam: Sammua, Sackurs son; 5av Simeons stam: Safat, Horis son; 6av Juda stam: Kaleb, Jefunnes son; 7av Isaskars stam: Jigeal, Josefs son; 8av Efraims stam: Hosea, Nuns son; 9av Benjamins stam: Palti, Rafus son; 10av Sebulons stam: Gaddiel, Sodis son; 11av Josefs stam: av Manasse stam: Gaddi, Susis son; 12av Dans stam: Ammiel, Gemallis son; 13av Asers stam: Setur, Mikaels son; 14av Naftali stam: Nahebi, Vofsis son; 15av Gads stam; Geuel, Makis son. 16Dessa voro namnen på de män som Mose sände åstad för att bespeja landet. Men Mose gav Hosea, Nuns son, namnet Josua. 17Och Mose sände dessa åstad för att bespeja Kanaans land. Och han sade till dem: “Dragen nu upp till Sydlandet, och dragen vidare upp till Bergsbygden. 18Och sen efter, hurudant landet är, och om folket som bor däri är starkt eller svagt, om det är litet eller stort, 19och hurudant landet är, vari de bo, om det är gott eller dåligt, och hurudana de platser äro, där de bo, om de bo i läger eller i befästa städer, 20och hurudant själva landet är, om det är fett eller magert, om träd finnas där eller icke. Varen vid gott mod, och tagen med eder hit av landets frukt.” Det var nämligen vid den tid då de första druvorna voro mogna 21Så drogo de åstad och bespejade landet från öknen Sin ända till Rehob, där vägen går till Hamat. 22De drogo upp till Sydlandet och kommo till Hebron; där bodde Ahiman, Sesai och Talmai, Anaks avkomlingar. Men Hebron byggdes sju år före Soan i Egypten. 23Och de kommo till Druvdalen; där skuro de av en kvist med en ensam druvklase på, och denna bars sedan på en stång av två man. Därtill togo de granatäpplen och fikon. 24Detta ställe blev kallat Druvdalen för den druvklases skull som Israels barn där skuro av. 25Och efter fyrtio dagar vände de tillbaka, sedan de hade bespejat landet. 26De gingo åstad och kommo till Mose och Aron och Israels barns hela menighet i öknen Paran, i Kades, och avgåvo sin berättelse inför dem och hela menigheten och visade dem landets frukt. 27De förtäljde för honom och sade: “Vi kommo till det land dit du sände oss. Och det flyter i sanning av mjölk och honung, och här är dess frukt. 28Men folket som bor i landet är starkt, och städerna äro välbefästa och mycket stora; ja, vi sågo där också avkomlingar av Anak. 29Amalekiterna bo i Sydlandet, hetiterna, jebuséerna och amoréerna bo i Bergsbygden, och kananéerna bo vid havet och utmed Jordan.” 30Men Kaleb sökte stilla folket, så att de icke skulle knota emot Mose; han sade: “Låt oss ändå draga ditupp och intaga det, ty förvisso skola vi bliva det övermäktiga.” 31Men de män som hade varit däruppe med honom sade: “Vi kunna icke draga upp mot detta folk, ty de äro oss för starka.” 32Och de talade bland Israels barn illa om landet som de hade bespejat; de sade: “Det land som vi hava genomvandrat och bespejat är ett land som förtär sina inbyggare, och alla människor, som vi där sågo, voro resligt folk. 33Vi sågo där ock jättarna, Anaks barn, av jättestammen; vi tyckte då att vi själva voro såsom gräshoppor, och sammalunda tyckte de om oss.

will be added

X\