Lukasevangeliet 21

1Och när han såg upp, fick han se huru de rika lade ned sina gåvor i offerkistorna. 2Därvid fick han ock se huru en fattig änka lade ned två skärvar. 3Då sade han: “Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra. 4Ty det var av sitt överflöd som alla dessa lade ned något bland gåvorna, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade i sin ägo.” 5Och då några talade om helgedomen, huru den var uppförd av härliga stenar och prydd med helgedomsskänker, sade han: 6“Dagar skola komma, då av allt detta som I nu sen icke skall lämnas sten på sten, utan allt skall bliva nedbrutet.” 7Då frågade de honom och sade: “Mästare, när skall detta ske? Och vad bliver tecknet till att tiden är inne, då detta kommer att ske?” 8Han svarade: “Sen till, att I icke bliven förvillade. Ty många skola komma under mitt namn och säga: ‘Det är jag’ och: ‘Tiden är nära’. Men följen dem icke. 9Och när I fån höra krigslarm och upprorslarm, så bliven icke förfärade; ty sådant måste först komma, men därmed är icke strax änden inne.” 10Därefter sade han till dem: “Folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike; 11och det skall bliva stora jordbävningar, så ock hungersnöd och farsoter på den ena orten efter den andra, och skräcksyner skola visa sig och stora tecken på himmelen. 12Men före allt detta skall man gripa eder, man skall förfölja eder och draga eder inför synagogorna och sätta eder i fängelse och föra eder fram inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull. 13Så skolen I få tillfälle att frambära vittnesbörd. 14Märken därför noga att I icke förut mån göra eder bekymmer för huru I skolen försvara eder. 15Ty jag skall giva eder sådana ord och sådan vishet, att ingen av edra vedersakare skall kunna stå emot eller säga något emot. 16I skolen bliva förrådda till och med av föräldrar och bröder och fränder och vänner; och somliga av eder skall man döda. 17Och I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull. 18Men icke ett hår på edra huvuden skall gå förlorat. 19Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar. 20Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta att dess ödeläggelse är nära. 21Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin. 22Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas. 23Ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! Ty stor nöd skall då komma i landet, och en vredesdom över detta folk. 24Och de skola falla för svärdsegg och bliva bortförda i fångenskap till allahanda hednafolk; och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade. 25Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån, 26då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva. 27Och då skall man få se ‘Människosonen komma i en sky’, med stor makt och härlighet. 28Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning.” 29Och han framställde för dem en liknelse: “Sen på fikonträdet och på alla andra träd. 30När I fån se att de skjuta knopp, då veten I av eder själva att sommaren redan är nära. 31Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att Guds rike är nära. 32Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker. 33Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås. 34Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt; 35ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare. 36Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen.” 37Och han undervisade om dagarna i helgedomen, men om aftnarna gick han ut till det berg som kallas Oljeberget och stannade där över natten. 38Och allt folket kom bittida om morgonen till honom i helgedomen för att höra honom.

will be added

X\