Lukasevangeliet 16

1Han sade också till sina lärjungar: “En rik man hade en förvaltare som hos honom blev angiven för förskingring av hans ägodelar. 2Då kallade han honom till sig och sade till honom: ‘Vad är det jag hör om dig? Gör räkenskap för din förvaltning; ty du kan icke längre få vara förvaltare.’ 3Men förvaltaren sade vid sig själv: ‘Vad skall jag göra, då min herre nu tager ifrån mig förvaltningen? Gräva orkar jag icke; att tigga blyges jag för. 4Dock, nu vet jag vad jag skall göra, för att man må upptaga mig i sina hus, när jag bliver avsatt ifrån förvaltningen.’ 5Och han kallade till sig sin herres gäldenärer, var och en särskilt. Och han frågade den förste: ‘Huru mycket är du skyldig min herre?’ 6Han svarade: ‘Hundra fat olja.’ Då sade han till honom: ‘Tag här ditt skuldebrev, och sätt dig nu strax ned och skriv femtio.’ 7Sedan frågade han en annan: ‘och du, huru mycket är du skyldig?’ Denne svarade: ‘hundra tunnor vete.’ Då sade han till honom: ‘Tag här ditt skuldebrev och skriv åttio.’ 8Och husbonden prisade den orättrådige förvaltaren för det att han hade handlat klokt. Ty denna tidsålders barn skicka sig klokare mot sitt släkte än ljusets barn. 9Och jag säger eder: Skaffen eder vänner medelst den orättrådige Mamons goda, för att de, när detta har tagit slut, må taga emot eder i de eviga hyddorna. 10Den som är trogen i det minsta, han är ock trogen i vad mer är, och den som är orättrådig i det minsta, han är ock orättrådig i vad mer är. 11Haven I nu icke varit trogna, när det gällde den orättrådige Mamons goda, vem vill då betro eder det sannskyldiga goda? 12Och haven I icke varit trogna, när det gällde vad som tillhörde en annan, vem vill då giva eder det som hör eder till? 13Ingen som tjänar kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon.” 14Allt detta hörde nu fariséerna, som voro penningkära, och de drevo då gäck med honom. 15Men han sade till dem: “I hören till dem som göra sig rättfärdiga inför människorna. Men Gud känner edra hjärtan; ty det som bland människor är högt är en styggelse inför Gud. 16Lagen och profeterna hava haft sin tid intill Johannes. Sedan dess förkunnas evangelium om Guds rike, och var man vill storma ditin. 17Men snarare kunna himmel och jord förgås, än en enda prick av lagen kan falla bort. 18Var och en som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott. Och den som tager till hustru en kvinna som är skild från sin man, han begår äktenskapsbrott. 19Det var en rik man som klädde sig i purpur och fint linne och levde var dag i glädje och prakt. 20Men en fattig man, vid namn Lasarus, låg vid hans port, full av sår, 21och åstundade att få stilla sin hunger med vad som kunde falla ifrån den rike mannens bord. Ja, det gick så långt att hundarna kommo och slickade hans sår. 22Så hände sig att den fattige dog och blev förd av änglarna till Abrahams sköte. Också den rike dog och blev begraven. 23När han nu låg i dödsriket och plågades, lyfte han upp sina ögon och fick se Abraham långt borta och Lasarus i hans sköte. 24Då ropade han och sade: ‘Fader Abraham, förbarma dig över mig, och sänd Lasarus att doppa det yttersta av sitt finger i vatten och svalka min tunga, ty jag pinas svårt i dessa lågor.’ 25Men Abraham svarade: ‘Min son kom ihåg att du, medan du levde, fick ut ditt goda och Lasarus däremot vad ont var; nu åter får han här hugnad, under det att du pinas. 26Och till allt detta kommer, att ett stort svalg är satt mellan oss och eder, för att de som vilja begiva sig över härifrån till eder icke skola kunna det, och för att ej heller någon därifrån skall kunna komma över till oss.” 27Då sade han: ‘Så beder jag dig då, fader, att du sänder honom till min faders hus, 28där jag har fem bröder, och låter honom varna dem, så att icke också de komma till detta pinorum.’ 29Men Abraham sade: ‘De hava Moses och profeterna; dem må de lyssna till.’ 30Han svarade: ‘Nej, fader Abraham; men om någon kommer till dem från de döda, så skola de göra bättring.’ 31Då sade han till honom: ‘Lyssna de icke till Moses och profeterna, så skola de icke heller låta övertyga sig, om någon uppstår från de döda.’”

will be added

X\