Domarboken 4

1Men Israels barn gjorde åter vad ont var i HERRENS ögon, när Ehud var död. 2Då sålde HERREN dem i Jabins hand, den kananeiske konungens, som regerade i Hasor. Hans härhövitsman var Sisera, och denne bodde i Haroset-Haggoim. 3Och Israels barn ropade till HERREN; ty han hade nio hundra stridsvagnar av järn, och han förtryckte Israels barn våldsamt i tjugu år. 4Men Debora, en profetissa, Lappidots hustru, var på den tiden domarinna i Israel. 5Hon plägade sitta under Deborapalmen, mellan Rama och Betel i Efraims bergsbygd, och Israels barn drogo ditupp till henne, for att hon skulle skipa rätt. 6Hon sände nu och lät kalla till sig Barak, Abinoams son, från Kedes i Naftali, och sade till honom: “Se, HERREN, Israels Gud, bjuder: Drag åstad upp på berget Tabor och tag med dig tio tusen man av Naftali barn och Sebulons barn. 7Ty jag vill draga Sisera, Jabins härhövitsman, med hans vagnar och skaror, till dig vid bäcken Kison och giva honom i din hand.” 8Barak sade till henne: “Om du går med mig, så går jag, men om du icke går med mig, så går icke heller jag.” 9Då svarade hon: “Ja, jag skall gå med dig; dock skall äran då icke bliva din på den väg du nu går, utan HERREN skall sälja Sisera i en kvinnas hand.” Så stod Debora upp och gick med Barak till Kedes. 10Då bådade Barak upp Sebulon och Naftali till Kedes, och tio tusen man följde honom ditupp; Debora gick ock ditupp med honom. 11Men kainéen Heber hade skilt sig från de övriga kainéerna, Hobabs, Moses svärfaders, barn; och han hade sina tältplatser ända till terebinten i Saannim vid Kedes. 12Och man berättade för Sisera att Barak, Abinoams son, hade dragit upp på berget Tabor. 13Då bådade Sisera upp alla sina stridsvagnar, nio hundra vagnar av järn, därtill ock allt folk han hade, att draga från Haroset-Haggoim till bäcken Kison. 14Men Debora sade till Barak: “Stå upp, ty detta är den dag på vilken HERREN har givit Sisera i din hand; se, HERREN har dragit ut framför dig.” Så drog då Barak ned från berget Tabor, och tio tusen man följde honom. 15Och HERREN sände förvirring över Sisera och alla hans vagnar och hela hans här, så att de veko tillbaka för Baraks svärd; och Sisera steg ned från sin vagn och flydde till fots. 16Och Barak jagade efter vagnarna och hären ända till Haroset-Haggoim. Och hela Siseras här föll för svärdsegg; icke en enda kom undan. 17Men Sisera hade under flykten styrt sina steg till Jaels, kainéen Hebers hustrus, tält; ty vänskap rådde mellan Jabin, konungen i Hasor, och kainéen Hebers hus. 18Då gick Jael ut emot Sisera och sade till honom: “Kom in, min herre, kom in till mig, frukta intet.” Så gick han då in till henne i tältet, och hon höljde över honom med ett täcke. 19Och han sade till henne: “Giv mig litet vatten att dricka, ty jag är törstig.” Då öppnade hon mjölk- kärlet och gav honom att dricka och höljde sedan åter över honom. 20Och han sade till henne: “Ställ dig vid ingången till tältet; och kommer någon och frågar dig om någon är här, så svara nej.” 21Men Jael, Hebers hustru, grep en tältplugg och tog en hammare i sin hand, gick därefter sakta in till honom och slog pluggen genom tinningen på honom, så att den gick ned i marken. Så dödades han, där han låg försänkt i tung sömn, medtagen av trötthet. 22I samma stund kom Barak jagande efter Sisera; då gick Jael ut emot honom och sade till honom: “Kom hit, så skall jag visa dig den man som du söker.” När han då gick in till henne, fick han se Sisera ligga död där, med tältpluggen genom tinningen. 23Så lät Gud på den dagen Jabin, konungen i Kanaan, bliva kuvad av Israels barn. 24Och Israels barns hand vilade allt tyngre på Jabin, konungen i Kanaan; och till slut förgjorde de Jabin, konungen i Kanaan.

will be added

X\