Domarboken 13

1Men Israels barn gjorde åter vad ont var i HERRENS ögon; då gav HERREN dem i filistéernas hand, i fyrtio år. 2I Sorga levde nu en man av daniternas släkt, vid namn Manoa; hans hustru var ofruktsam och hade icke fött några barn. 3Men HERRENS ängel uppenbarade sig för hustrun och sade till henne: “Se, du är ofruktsam och har icke fött några barn, men du skall bliva havande och föda en son. 4Tag dig nu till vara, så att du icke dricker vin eller starka drycker ej heller äter något orent. 5Ty se, du skall bliva havande och föda en son, på vilkens huvud ingen rakkniv skall komma, ty gossen skall vara en Guds nasir allt ifrån moderlivet; och han skall göra begynnelse till att frälsa Israel ur filistéernas hand.” 6Då gick hustrun in och omtalade detta för sin man och sade: “En gudsman kom till mig; han såg ut såsom en Guds ängel, mycket fruktansvärd. Jag frågade honom icke varifrån han var, och sitt namn lät han mig icke veta. 7Och han sade till mig: ‘Se, du skall bliva havande och föda en son; drick nu icke vin eller starka drycker och ät icke något orent, ty gossen skall vara en Guds nasir, från moderlivet ända till sin död.’” 8Och Manoa bad till HERREN och sade: “Ack Herre, låt gudsmannen som du sände hit åter komma till oss, för att han må lära oss huru vi skola göra med gossen som skall födas.” 9Och Gud hörde Manoas röst; Guds ängel kom åter till hans hustru, när hon en gång satt ute på marken och hennes man Manoa icke var hos henne. 10Då skyndade hustrun strax åstad och berättade det för sin man; hon sade till honom: “Mannen som kom till mig häromdagen har uppenbarat sig för mig.” 11Manoa stod upp och följde sin hustru; och när han kom till mannen, frågade han honom: “Är du den man som förut talade med min hustru?” Han svarade: “Ja.” 12Då sade Manoa: “När det som du har sagt går i fullbordan, vad är då att iakttaga med gossen? Hur skall man göra med honom?” 13HERRENS ängel svarade Manoa “Din hustru skall taga sig till vara för allt varom jag har talat med henne. 14Hon skall icke äta något som ha vuxit på vinträd, och vin eller starka drycker får hon icke dricka, ej heller får hon äta något orent. Allt vad jag har bjudit henne skall hon hålla.” 15Och Manoa sade till HERRENS ängel: “Låt oss få hålla dig kvar, så vilja vi tillreda en killing och sätta fram för dig.” 16Men HERRENS ängel svarade Manoa: “Om du ock håller mig kvar, skall jag dock icke äta av din mat; men om du vill tillreda ett brännoffer, så offra detta åt HERREN.” Ty Manoa förstod icke att det var HERRENS ängel. 17Och Manoa sade till HERRENS ängel: “Vad är ditt namn? Säg oss det, för att vi må kunna ära dig, när det som du har sagt går i fullbordan.” 18HERRENS ängel sade till honom: “Varför frågar du efter mitt namn? Det är alltför underbart.” 19Och Manoa tog killingen med tillhörande spisoffer och lade upp den på klippan åt HERREN. Då lät han något underbart ske i Manoas och hans hustrus åsyn. 20När lågan steg upp från altaret mot himmelen, for nämligen HERRENS ängel upp, i lågan från altaret. Då Manoa och hans hustru sågo detta, föllo de ned till jorden på sitt ansikte 21Sedan visade sig HERRENS ängel icke mer för Manoa och hans hustru. Då förstod Manoa att det hade varit HERRENS ängel. 22Och Manoa sade till sin hustru: “Nu måste vi dö, eftersom vi hava sett Gud.” 23Men hans hustru svarade honom: “Om HERREN hade velat döda oss, så hade han icke tagit emot något brännoffer och spisoffer av vår hand, och icke låtit oss se allt detta, ej heller hade han nu låtit oss höra sådant.” 24Därefter födde hans hustru en son och gav honom namnet Simson; och gossen växte upp, och HERREN välsignade honom. 25Och HERRENS Ande begynte att verka på honom, medan han var i Dans läger, mellan Sorga och Estaol.

will be added

X\