Johannesevangeliet 9

1När han nu gick vägen fram, fick han se en man som var född blind. 2Då frågade hans lärjungar honom och sade: “Rabbi, vilken har syndat, denne eller hans föräldrar, så att han har blivit född blind?” 3Jesus svarade: “Det är varken denne som har syndat eller hans föräldrar, utan så har skett, för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. 4Medan dagen varar, måste vi göra dens gärningar, som har sänt mig; natten kommer, då ingen kan verka. 5Så länge jag är i världen, är jag världens ljus.” 6När han hade sagt detta, spottade han på jorden och gjorde en deg av spotten och lade degen på mannens ögon 7och sade till honom: “Gå bort och två dig i dammen Siloam” (det betyder utsänd). Mannen gick då dit och tvådde sig; och när han kom igen, kunde han se. 8Då sade grannarna och andra som förut hade sett honom såsom tiggare: “Är detta icke den man som att och tiggde?” 9Somliga svarade: “Det är han.” Andra sade: “Nej, men han är lik honom.” Själv sade han: “Jag är den mannen.” 10Och de frågade honom: “Huru blevo då dina ögon öppnade?” 11Han svarade: “Den man som heter Jesus gjorde en deg och smorde därmed mina ögon och sade till mig: ‘Gå bort till Siloam och två dig.’ Jag gick då dit och tvådde mig, och så fick jag min syn.” 12De frågade honom: “Var är den mannen?” Han svarade: “Det vet jag icke.” 13Då förde de honom, mannen som förut hade varit blind, bort till fariséerna. 14Och det var sabbat den dag då Jesus gjorde degen och öppnade hans ögon. 15När nu jämväl fariséerna i sin ordning frågade honom huru han hade fått sin syn, svarade han dem: “Han lade en deg på mina ögon, och jag fick två mig, och nu kan jag se.” 16Då sade några av fariséerna: “Den mannen är icke från Gud, eftersom han icke håller sabbaten.” Andra sade: “Huru skulle någon som är en syndare kunna göra sådana tecken?” Så funnos bland dem stridiga meningar. 17Då frågade de åter den blinde: “Vad säger du själv om honom, då det ju var dina ögon han öppnade?” Han svarade: “En profet är han.” 18Men judarna trodde icke att han hade varit blind och fått sin syn, förrän de hade kallat till sig mannen föräldrar, hans som hade fått sin syn. 19Dem frågade de och sade: “Är detta eder son, den som I sägen vara född blind? Huru kommer det då till, att han nu kan se?” 20Då svarade han föräldrar och sade: “Att denne är vår son, och att han föddes blind, det veta vi. 21Men huru han nu kan se, det veta vi icke, ej heller veta vi vem som har öppnat hans ögon. Frågen honom själv; han är gammal nog, han må själv tala för sig.” 22Detta sade hans föräldrar, därför att de fruktade judarna; ty judarna hade redan kommit överens om att den som bekände Jesus vara Messias, han skulle utstötas ur synagogan. 23Därför var det som hans föräldrar sade: “Han är gammal nog; frågen honom själv.” 24Då kallade de för andra gången till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: “Säg nu sanningen, Gud till pris. Vi veta att denne man är en syndare.” 25Han svarade: “Om han är en syndare vet jag icke; ett vet jag: att jag, som var blind, nu kan se.” 26Då frågade de honom: “Vad gjorde han med dig? På vad sätt öppnade han dina ögon?” 27Han svarade dem: “Jag har ju redan sagt eder det, men I hörden icke på mig. Varför viljen I då åter höra det? Kanske viljen också I bliva hans lärjungar?” 28Då bannade de honom och sade: “Du är själv hans lärjunge; vi äro Moses’ lärjungar. 29Till Moses har Gud talat, det veta vi; men varifrån denne är, det veta vi icke.” 30Mannen svarade och sade till dem: “Ja, däri ligger det förunderliga, att I icke veten varifrån han är, och ändå har han öppnat mina ögon. 31Vi veta ju att Gud icke hör syndare, men också att om någon är gudfruktig och gör hans vilja, då hör han honom. 32Aldrig förut har man hört att någon har öppnat ögonen på en som föddes blind. 33Vore denne icke från Gud, så kunde han intet göra.” 34De svarade och sade till honom: “Du är hel och hållen född i synd, och du vill undervisa oss!” Och så drevo de ut honom. 35Jesus fick sedan höra att de hade drivit ut honom, och när han så träffade honom, sade han: “Tror du på Människosonen?” 36Han svarade och sade: “Herre, vem är han då? Säg mig det, så att jag kan tro på honom.” 37Jesus sade till honom: “Du har sett honom; det är han som talar med dig.” 38Då sade han: “Herre, jag tror.” Och han föll ned för honom. 39Och Jesus sade: “Till en dom har jag kommit hit i världen, för att de som icke se skola varda seende, och för att de som se skola varda blinda.” 40När några fariséer som voro i hans närhet hörde detta, sade de till honom: “Äro då kanske också vi blinda?” 41Jesus svarade dem: “Voren I blinda, så haden I icke synd. Men nu sägen I: ‘Vi se’, därför står eder synd kvar.”

will be added

X\