Johannesevangeliet 2

1På tredje dagen var ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu moder var där. 2Också Jesus och hans lärjungar blevo bjudna till bröllopet. 3Och vinet begynte taga slut. Då sade Jesu moder till honom: “De hava intet vin.” 4Jesus svarade henne: “Låt mig vara, moder; min stund är ännu icke kommen.” 5Hans moder sade då till tjänarna: “Vadhelst han säger till eder, det skolen I göra.” 6Nu stodo där sex stenkrukor, sådana som judarna hade för sina reningar; de rymde två eller tre bat-mått var. 7Jesus sade till dem: “Fyllen krukorna med vatten.” Och de fyllde dem ända till brädden. 8Sedan sade han till dem: “Ösen nu upp och bären till övertjänaren.” Och de gjorde så. 9Och övertjänaren smakade på vattnet, som nu hade blivit vin; och han visste icke varifrån det hade kommit, vilket däremot tjänarna visste, de som hade öst upp vattnet. Då kallade övertjänaren på brudgummen. 10och sade till honom: “Man brukar eljest alltid sätta fram det goda vinet, och sedan, när gästerna hava fått för mycket, det som är sämre. Du har gömt det goda vinet ända tills nu.” 11Detta var det första tecknet som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade så sin härlighet; och hans lärjungar trodde på honom. 12Därefter begav han sig ned till Kapernaum med sin moder och sina bröder och sina lärjungar; och där stannade de några få dagar. 13Judarnas påsk var nu nära, och Jesus begav sig då upp till Jerusalem. 14Och när han fick i helgedomen se huru där sutto män som sålde fäkreatur och får och duvor, och huru växlare sutto där. 15Då gjorde han sig ett gissel av tåg och drev dem alla ut ur helgedomen, med får och fäkreatur, och slog ut växlarnas penningar och stötte omkull deras bord. 16Och till duvomånglarna sade han: “Tagen bort detta härifrån; gören icke min Faders hus till ett marknadshus.” 17Hans lärjungar kommo då ihåg att det var skrivet: “Nitälskan för ditt hus skall förtära mig.” 18Då togo judarna till orda och sade till honom: “Vad för tecken låter du oss se, eftersom du gör på detta sätt?” 19Jesus svarade och sade till dem: “Bryten ned detta tempel, så skall jag inom tre dagar låta det uppstå igen.” 20Då sade judarna: “I fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och du skulle låta det uppstå igen inom tre dagar?” 21Men det var om sin kropps tempel han talade. 22Sedan, när han hade uppstått från de döda, kommo hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta; och de trodde då skriften och det ord som Jesus hade sagt. 23Medan han nu var i Jerusalem, under påsken, vid högtiden, kommo många till tro på hans namn, när de sågo de tecken som han gjorde. 24Men själv betrodde sig Jesus icke åt dem, eftersom han kände alla 25och icke behövde någon annans vittnesbörd om människorna; ty av sig själv visste han vad i människan var.

will be added

X\