Johannesevangeliet 16

1“Detta har jag talat till eder, för att I icke skolen komma på fall. 2Man skall utstöta eder ur synagogorna; ja, den tid kommer, då vemhelst som dräper eder skall mena sig därmed förrätta offertjänst åt Gud. 3Och så skola de göra, därför att de icke hava lärt känna Fadern, ej heller mig. 4Men detta har jag talat till eder, för att I, när den tiden är inne, skolen komma ihåg att jag har sagt eder det. Jag sade eder det icke från begynnelsen, ty jag var ju hos eder. 5Och nu går jag bort till honom som har sänt mig; och ingen av eder frågar mig vart jag går. 6Men edra hjärtan äro uppfyllda av bedrövelse, därför att jag har sagt eder detta. 7Dock säger jag eder sanningen: Det är nyttigt för eder att jag går bort, ty om jag icke ginge bort, så komme icke Hjälparen till eder; men då jag nu går bort, skall jag sända honom till eder. 8Och när han kommer, skall han låta världen få veta sanningen i fråga om synd och rättfärdighet och dom: 9i fråga om synd, ty de tro icke på mig; 10i fråga om rättfärdighet, ty jag går till Fadern, och I sen mig icke mer; 11i fråga om dom, ty denna världens furste är nu dömd. 12Jag hade ännu mycket att säga eder, men I kunnen icke nu bära det. 13Men när han kommer, som är sanningens Ande, då skall han leda eder fram till hela sanningen. Ty han skall icke tala av sig själv, utan vad han hör, allt det skall han tala; och han skall förkunna för eder vad komma skall. 14Han skall förhärliga mig, ty av mitt skall han taga och skall förkunna det för eder. 15Allt vad Fadern har, det är mitt; därför sade jag att han skall taga av mitt och förkunna det för eder. 16En liten tid, och I sen mig icke mer; och åter en liten tid, och I fån se mig.” 17Då sade några av hans lärjungar till varandra: “Vad är detta som han säger till oss: ‘En liten tid, och I sen mig icke; och åter en liten tid, och I fån se mig’, så ock: ‘Jag går till Fadern’?” 18De sade alltså: “Vad är detta som han säger: ‘En liten tid’? Vi förstå icke vad han talar.” 19Då märkte Jesus att de ville fråga honom, och han sade till dem: “I talen med varandra om detta som jag sade: ‘En liten tid, och I sen mig icke; och åter en liten tid, och I fån se mig.’ 20Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I skolen bliva bedrövade, men eder bedrövelse skall vändas i glädje. 21När en kvinna föder barn, har hon bedrövelse, ty hennes stund är kommen; men när hon har fött barnet, kommer hon icke mer ihåg sin vedermöda, ty hon gläder sig över att en människa är född till världen. 22Så haven ock I nu bedrövelse; men jag skall se eder åter, och då skola edra hjärtan glädja sig, och ingen skall taga eder glädje ifrån eder. 23Och på den dagen skolen I icke fråga mig om något. Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Vad I bedjen Fadern om, det skall han giva eder i mitt namn. 24Hittills haven I icke bett om något i mitt namn; bedjen, och I skolen få, för att eder glädje skall bliva fullkomlig. 25Detta har jag talat till eder i förtäckta ord; den tid kommer, då jag icke mer skall tala till eder i förtäckta ord, utan öppet förkunna för eder om Fadern. 26På den dagen skolen I bedja i mitt namn. Och jag säger eder icke att jag skall bedja Fadern för eder, 27ty Fadern själv älskar eder, eftersom I haven älskat mig och haven trott att jag är utgången från Gud. 28Ja, jag har gått ut ifrån Fadern och har kommit i världen; åter lämnar jag världen och går till Fadern.” 29Då sade hans lärjungar: “Se, nu talar du öppet och brukar inga förtäckta ord. 30Nu veta vi att du vet allt, och att det icke är behövligt för dig att man frågar dig; därför tro vi att du är utgången från Gud.” 31Jesus svarade dem: “Nu tron I? 32Se, den stund kommer, ja, den är redan kommen, så I skolen förskingras, var och en åt sitt håll, och lämna mig allena. Dock, jag är icke allena, ty Fadern är med mig. 33Detta har jag talat till eder, för att I skolen hava frid i mig. I världen liden i betryck; men varen vid gott mod, jag har övervunnit världen.”

will be added

X\