Johannesevangeliet 14

1“Edra hjärtan vare icke oroliga. Tron på Gud; tron ock på mig. 2I min Faders hus äro många boningar; om så icke voro, skulle jag nu säga eder att jag går bort för att bereda eder rum. 3Och om jag än går bort för att bereda eder rum, så skall jag dock komma igen och taga eder till mig; ty jag vill att där jag är, där skolen I ock vara. 4Och vägen som leder dit jag går, den veten I.” 5Tomas sade till honom: “Herre, vi veta icke vart du går; huru kunna vi då veta vägen?” 6Jesus svarade honom: “Jag är vägen och sanningen och livet; ingen kommer till Fadern utom genom mig. 7Haden I känt mig, så haden I ock känt min Fader; nu kännen I honom och haven sett honom.” 8Filippus sade till honom: “Herre, låt oss se Fadern, så hava vi nog.” 9Jesus svarade honom: “Så lång tid har jag varit hos eder, och du har icke lärt känna mig, Filippus? Den som har sett mig, han har sett Fadern. Huru kan du då säga: ‘Låt oss se Fadern’? 10Tror du icke att jag är i Fadern, och att Fadern är i mig? De ord jag talar till eder talar jag icke av mig själv. Och gärningarna, dem gör Fadern, som bor i mig; de äro hans verk. 11Tron mig; jag är i Fadern, och Fadern i mig. Varom icke, så tron för själva gärningarnas skull. 12Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror på mig, han skall ock själv göra de gärningar som jag gör; och ännu större än dessa skall han göra. Ty jag går till Fadern, 13och vadhelst I bedjen om i mitt namn, det skall jag göra, på det att Fadern må bliva förhärligad i Sonen. 14Ja, om I bedjen om något i mitt namn, så skall jag göra det. 15Älsken I mig, så hållen I mina bud, 16och jag skall bedja Fadern, och han skall giva eder en annan Hjälpare, som för alltid skall vara hos eder: 17sanningens Ande, som världen icke kan taga emot, ty hon ser honom icke och känner honom icke. Men I kännen honom, ty han bor hos eder och skall vara i eder. 18Jag skall icke lämna eder faderlösa; jag skall komma till eder. 19Ännu en liten tid, och världen ser mig icke mer, men I sen mig. Ty jag lever; I skolen ock leva. 20På den dagen skolen I förstå att jag är i min Fader, och att I ären i mig, och att jag är i eder. 21Den som har mina bud och håller dem, han är den som älskar mig; och den som älskar mig, han skall bliva älskad av min Fader, och jag skall älska honom och jag skall uppenbara mig för honom.” 22Judas—icke han som kallades Iskariot—sade då till honom: “Herre, varav kommer det att du tänker uppenbara dig för oss, men icke för världen?” 23Jesus svarade och sade till honom: “Om någon älskar mig, så håller han mitt ord; och min Fader skall älska honom, och vi skola komma till honom och taga vår boning hos honom. 24Den som icke älskar mig, han håller icke mina ord; och likväl är det ord som I hören icke mitt, utan Faderns, som har sänt mig. 25Detta har jag talat till eder, medan jag ännu är kvar hos eder. 26Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära eder allt och påminna eder om allt vad jag har sagt eder. 27Frid lämnar jag efter mig åt eder, min frid giver jag eder; icke giver jag eder den såsom världen giver. Edra hjärtan vare icke oroliga eller försagda. 28I hörden att jag sade till eder: ‘Jag går bort, men jag kommer åter till eder.’ Om I älskaden mig, så skullen I ju glädjas över att jag går bort till Fadern, ty Fadern är större än jag. 29Och nu har jag sagt eder det, förrän det sker, på det att I mån tro, när det har skett. 30Härefter talar jag icke mycket med eder, ty denna världens furste kommer. I mig finnes intet som hör honom till; 31men detta sker, för att världen skall förstå att jag älskar Fadern och gör såsom Fadern har bjudit mig. Stån upp, låt oss gå härifrån.”

will be added

X\