Job 38

1Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade: 2Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt? 3Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked. 4Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd. 5Vem har fastställt hennes mått—du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne? 6Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten, 7medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop? 8Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet, 9när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda, 10när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför, 11och sade: “Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig”? 12Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats, 13där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån? 14Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud; 15då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder. 16Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten? 17Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar? 18Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra. 19Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning, 20så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus? 21Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal! 22Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem 23— de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag? 24Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden? 25Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle, 26till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes, 27till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd? 28Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar? 29Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost? 30Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet. 31Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band? 32Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar? 33Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden? 34Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig? 35Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: “Ja vi äro redo”? 36Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften? 37Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem, 38medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa?

will be added

X\