Job 26

1Därefter tog Job till orda och sade: 2Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige, huru har du ej stärkt den maktlöses arm! 3Vilka råd har du ej givit den ovise, och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen! 4Vem gav dig kraft att tala sådana ord, och vems ande var det som kom till orda ur dig? 5Dödsrikets skuggor gripas av ångest, djupets vatten och de som bo däri. 6Dödsriket ligger blottat för honom, och avgrunden har intet täckelse. 7Han spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på intet. 8Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte, och skyarna brista icke under bördan. 9Han gömmer sin tron för vår åsyn, han omhöljer den med sina skyar. 10En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen, där varest ljus ändas i mörker. 11Himmelens pelare skälva, de gripas av förfäran vid hans näpst. 12Med sin kraft förskräckte han havet, och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab. 13Blott han andades, blev himmelen klar; hans hand genomborrade den snabba ormen. 14Se, detta är allenast utkanterna av hans verk; en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom. Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?

will be added

X\