Hebreerbrevet 5

1Ty var och en som skall bliva överstepräst uttages bland människor och tillsättes för att till människors bästa göra tjänst inför Gud, genom att frambära gåvor och offer för synder. 2Och han kan hava undseende med de okunniga och vilsefarande, just därför att han själv är behäftad med svaghet 3och, för denna sin svaghets skull, måste offra för sina egna synder likaväl som för folkets. 4Och ingen tager sig själv denna värdighet, utan han måste, såsom Aron, kallas därtill av Gud. 5Så tog sig icke heller Kristus själv äran att bliva överstepräst, utan den äran tillföll honom genom den som sade till honom: “Du är min Son, jag har i dag fött dig”, 6likasom han ock på ett annat ställe säger: “Du är en präst till evig tid, efter Melkisedeks sätt.” 7Och med starkt rop och tårar frambar han, under sitt kötts dagar, böner och åkallan till den som kunde frälsa honom från döden; och han blev bönhörd och tagen ur sin ångest. 8Så lärde han, fastän han var “Son”, lydnad genom sitt lidande; 9och när han hade blivit fullkomnad, blev han, för alla dem som äro honom lydiga, upphovet till evig frälsning 10och hälsades av Gud såsom överstepräst “efter Melkisedeks sätt”. 11Härom hava vi mycket att säga, mycket som är svårt att göra tydligt i ord, eftersom I haven blivit så tröga till att höra. 12Ty fastän det kunde vara på tiden att I själva voren lärare, behöves det snarare att man nu åter undervisar eder i de allra första grunderna av Guds ord; det har kommit därhän med eder, att I behöven mjölk i stället för stadig mat. 13Men om någon är sådan att han ännu måste leva av mjölk, då är han oskicklig att förstå en undervisning om rättfärdighet; han är ju ännu ett barn. 14Ty den stadiga maten tillhör de fullmogna, dem som genom vanan hava sina sinnen övade till att skilja mellan gott och ont.

will be added

X\