Esra 8

1Och dessa voro de huvudmän för familjerna, som under konung Artasastas regering med mig drogo upp från Babel, och så förhöll det sig med deras släkter: 2Av Pinehas’ barn Gersom; av Itamars barn Daniel; av Davids barn Hattus; 3av Sekanjas barn, av Pareos’ barn, Sakarja och med honom i släktregistret upptagna män, ett hundra femtio; 4av Pahat-Moabs barn Eljoenai, Serajas son, och med honom två hundra män; 5av Sekanjas barn Jahasiels son och med honom tre hundra män; 6av Adins barn Ebed, Jonatans son, och med honom femtio män; 7av Elams barn Jesaja, Ataljas son, och med honom sjuttio män; 8av Sefatjas barn Sebadja, Mikaels son, och med honom åttio män; 9av Joabs barn Obadja, Jehiels son och med honom två hundra aderton män; 10av Selomits barn Josifjas son och med honom ett hundra sextio män; 11av Bebais barn Sakarja, Bebais son, och med honom tjuguåtta män; 12av Asgads barn Johanan, Hackatans son, och med honom ett hundra tio män; 13av Adonikams barn de sistkomna, vilka hette Elifelet, Jegiel och Semaja, och med dem sextio män; 14av Bigvais barn Utai och Sabbud och med dem sjuttio män. 15Och jag församlade dessa till den ström som flyter till Ahava, och vi voro lägrade där i tre dagar. Men när jag närmare gav akt på folket och prästerna, fann jag där ingen av Levi barn. 16Då sände jag åstad huvudmännen Elieser, Ariel, Semaja, Elnatan, Jarib, Elnatan, Natan, Sakarja och Mesullam och lärarna Jojarib och Elnatan; 17jag bjöd dem gå till Iddo, huvudmannen i Kasifja, och jag lade dem i munnen de ord som de skulle tala till Iddo och hans broder och till tempelträlarna i Kasifja, på det att man skulle sända till oss tjänare för vår Guds hus. 18Och eftersom vår Guds goda hand var över oss, sände de till oss en förståndig man av Mahelis, Levis sons, Israels sons, barn, ävensom Serebja med hans söner och bröder, aderton män, 19vidare Hasabja och med honom Jesaja, av Meraris barn, med dennes bröder och deras söner, tjugu män, 20så ock två hundra tjugu tempelträlar, alla namngivna, av de tempelträlar som David och hans förnämsta män hade givit till leviternas tjänst. 21Och jag lät där, vid Ahavaströmmen, lysa ut en fasta, för att vi skulle ödmjuka oss inför vår Gud, till att av honom utbedja oss en lyckosam resa för oss och våra kvinnor och barn och all vår egendom. 22Ty jag blygdes för att av konungen begära krigsfolk och ryttare till att hjälpa oss mot fiender på vägen, eftersom vi hade sagt till konungen: “Vår Guds hand är över alla dem som söka honom, och så går det dem väl, men hans makt och hans vrede äro emot alla dem som övergiva honom.” 23Därför fastade vi och sökte hjälp av vår Gud, och han bönhörde oss. 24Och jag avskilde tolv av de översta bland prästerna, så ock Serebja och Hasabja och med dem tio av deras bröder. 25Och jag vägde upp åt dem silvret och guldet och kärlen, den gärd till vår Guds hus, som hade blivit given av konungen och hans rådgivare och hövdingar och av alla de israeliter som voro där. 26Jag vägde upp åt dem sex hundra femtio talenter silver jämte silverkärl till ett värde av ett hundra talenter, så ock ett hundra talenter guld, 27därtill tjugu bägare av guld, till ett värde av tusen dariker, samt två kärl av fin, glänsande koppar, dyrbara såsom guld. 28Och jag sade till dem: “I ären helgade åt HERREN, och kärlen äro helgade, och silvret och guldet är en frivillig gåva åt HERREN, edra fäders Gud. 29Så vaken däröver och bevaren det, till dess I fån väga upp det i Jerusalem inför de översta bland prästerna och leviterna och de översta inom Israels familjer, i kamrarna i HERRENS hus.” 30Då togo prästerna och leviterna emot det uppvägda, silvret och guldet och kärlen, för att de skulle föra det till Jerusalem, till vår Guds hus. 31Och vi bröto upp från Ahavaströmmen på tolfte dagen i första månaden för att draga till Jerusalem; och vår Guds hand var över oss och räddade oss undan fiender och försåt på vägen. 32och vi kommo till Jerusalem och blevo stilla där i tre dagar. 33Men på fjärde dagen uppvägdes silvret och guldet och kärlen i vår Guds hus och överlämnades åt prästen Meremot, Urias son, och jämte honom åt Eleasar, Pinehas’ son, och jämte dessa åt leviterna Josabad, Jesuas son, och Noadja, Binnuis som— 34alltsammans efter antal och vikt, och hela vikten blev då upptecknad. 35De landsflyktiga som hade återkommit ifrån fångenskapen offrade nu till brännoffer åt Israels Gud tolv tjurar för hela Israel, nittiosex vädurar, sjuttiosju lamm och tolv syndoffersbockar, alltsammans till brännoffer åt HERREN. 36Och de överlämnade konungens påbud åt konungens satraper och åt ståthållarna i landet på andra sidan floden, och dessa gåvo understöd åt folket och åt Guds hus.

will be added

X\