Hesekiel 8

1Och i sjätte året, i sjätte månaden, på femte dagen i månaden, när jag satt i mitt hus och de äldste i Juda sutto hos mig, kom Herrens, HERRENS hand där över mig. 2Och jag fick se något som till utseendet liknade eld; allt, ända ifrån det som såg ut att vara hans länder och sedan allt nedåt, var eld. Men från hans länder och sedan allt uppåt syntes något som liknade strålande ljus, och som var såsom glänsande malm. 3Och han räckte ut något som var bildat såsom en hand och fattade mig vid en lock av mitt huvudhår; och en andekraft lylte mig upp mellan himmel och jord och förde mig, i en syn från Gud, till Jerusalem, dit där man går in till den inre förgården genom den port som vetter åt norr, där varest avgudabelätet, det som hade uppväckt Guds nitälskan, hade sin plats. 4Och se, där syntes Israels Guds härlighet, alldeles sådan som jag hade sett den på slätten. 5Och han sade till mig: “Du människobarn, lyft upp dina ögon mot norr.” När jag nu lyfte upp mina ögon mot norr, fick jag se avgudabelätet, det som hade uppväckt Guds nitälskan, stå där norr om altarporten, vid själva ingången. 6Och han sade till mig: “Du människobarn, ser du vad de göra här? Stora äro de styggelser som Israels hus här bedriver, så att jag måste draga långt bort ifrån min helgedom; men du skall få se ännu flera, större styggelser.” 7Sedan förde han mig till förgårdens ingång, och jag fick där se ett hål i väggen. 8Och han sade till mig: “Du människobarn, bryt igenom väggen.” Då bröt jag igenom väggen och fick nu se en dörr. 9Och han sade till mig: “Gå in och se vilka onda styggelser de här bedriva.” 10När jag nu kom in, fick jag se allahanda bilder av vedelstyggeliga kräldjur och fyrfotadjur, så ock Israels hus’ alla eländiga avgudar, inristade runt omkring på väggarna. 11Och framför dem stodo sjuttio av: de äldste i Israels hus, och Jaasanja, Safans son, stod mitt ibland dem, och var och en av dem hade sitt rökelsekar i handen, och vällukt steg upp från rökelsemolnet. 12Och han sade till mig: “Du människobarn, ser du vad de äldste i Israels hus bedriva i mörkret, var och en i sin avgudakammare? Ty de säga: ‘HERREN ser oss icke, HERREN har övergivit landet.’” 13Därefter sade han till mig: “Du skall få se ännu flera, större styggelser som dessa bedriva.” 14Och han förde mig fram mot ingången till norra porten på HERRENS hus, och se, där sutto kvinnor som begräto Tammus. 15Och han sade till mig: “Du människobarn, ser du detta? Men du skall få se ännu flera styggelser, större än dessa.” 16Och han förde mig till den inre förgården till HERRENS hus, och se, vid ingången till HERRENS tempel, mellan förhuset och altaret, stodo vid pass tjugufem män, som vände ryggarna åt HERRENS tempel och ansiktena åt öster, och som tillbådo solen i öster. 17Och han sade till mig: “Du människobarn, ser du detta? Är det icke nog för Juda hus att bedriva de styggelser som de här hava bedrivit, eftersom de nu ock hava uppfyllt landet med orätt och åter hava förtörnat mig? Se nu huru de sätta vinträdskvisten för näsan! 18Därför skall också jag utföra mitt: verk i vrede; jag skall icke visa någon skonsamhet och icke hava någon misskund. Och om de än ropa med hög röst inför mig, skall jag dock icke höra dem.”

will be added

X\