Andra Kungaboken 2

1Vid den tid då HERREN ville upptaga Elia till himmelen i en stormvind gingo Elia och Elisa från Gilgal. 2Och Elia sade till Elisa: “Stanna här, ty HERREN har sänt mig till Betel.” Men Elisa svarade: “Så sant HERREN lever, och så sant du själv lever, jag lämnar dig icke. Och de gingo ned till Betel. 3Då kommo profetlärjungarna i Betel ut till Elisa och sade till honom: “Vet du att HERREN i dag vill taga din herre ifrån dig, upp över ditt huvud?” Han svarade: “Ja, jag vet det; tigen stilla.” 4Och Elia sade till honom: “Elisa, stanna här, ty HERREN har sänt mig till Jeriko.” Men han svarade: “Så sant HERREN lever, och så sant du själv lever, jag lämnar dig icke.” Och de kommo till Jeriko. 5Då gingo profetlärjungarna i Jeriko fram till Elisa och sade till honom: “Vet du att HERREN i dag vill taga din herre ifrån dig, upp över ditt huvud?” Han svarade: “Ja, jag vet det; tigen stilla.” 6Och Elia sade till honom: “Stanna här, ty HERREN har sänt mig till Jordan.” Men han svarade: “Så sant HERREN lever, och så sant du själv lever, jag lämnar dig icke.” Och de gingo båda åstad. 7Men femtio män av profetlärjungarna gingo ock åstad och ställde sig på något avstånd, längre bort, under det att de båda stodo vid Jordan. 8Och Elia tog sin mantel och vek ihop den och slog på vattnet; då delade sig detta åt två sidor. Och de gingo så båda på torr mark därigenom. 9När de hade kommit över, sade Elia till Elisa: “Bed mig om vad jag skall göra för dig, innan jag bliver tagen ifrån dig.” Elisa sade “Må en dubbel arvslott av din ande falla mig till.” 10Han svarade: “Du har bett om något svårt. Men om du ser mig, när jag bliver tagen ifrån dig, då kommer det dock att så ske dig; varom icke, så sker det ej.” 11Under det att de nu gingo och talade, syntes plötsligt en vagn eld, med hästar av eld, och skilde de båda från varandra; och Elia for i stormvinden upp till himmelen. 12Och Elisa såg det och ropade: “Min fader, min fader! Du som för Israel är både vagnar och ryttare!” Sedan såg han honom icke mer. Och han fattade i sina kläder och rev sönder dem i två stycken. 13Därefter tog han upp Elias mantel, som hade fallit av denne, och vände så om och ställde sig vid Jordans strand. 14Och han tog Elias mantel, som hade fallit av denne, och slog på vattnet och sade: “Var är HERREN, Elias Gud?” Då nu också Elisa slog på vattnet, delade det sig åt två sidor, och han gick över. 15När profetlärjungarna, som voro vid Jeriko på något avstånd, sågo detta, sade de: “Elias ande vilar på Elisa.” Och de kommo honom till mötes och bugade sig ned till jorden för honom. 16Och de sade till honom: “Se, bland dina tjänare finnas femtio raska män; låt dessa gå och söka efter din herre. Kanhända har HERRENS Ande lyft upp honom och kastat honom på något berg eller i någon dal.” Men han svarade: “Sänden ingen åstad. 17Men när de länge och väl enträget hade bett honom därom, sade han: “Så sänden då åstad.” Då sände de åstad femtio män; och dessa sökte efter honom i tre dagar, men funno honom icke. 18När de sedan kommo tillbaka till honom, medan han ännu vistades i Jeriko, sade han till dem: “Sade jag icke till eder att I icke skullen gå?” 19Och männen i staden sade till Elisa: “Stadens läge är ju gott, såsom min herre ser, men vattnet är dåligt, och därav komma missfall i landet.” 20Han sade: “Hämten hit åt mig en ny skål och läggen salt däri.” Och de hämtade en åt honom. 21Därefter gick han ut till vattenkällan och kastade salt däri och sade: “Så säger HERREN: Jag har nu gjort detta vatten sunt; död och missfall skola icke mer komma därav. 22Och vattnet blev sunt, och har förblivit så ända till denna dag, i enlighet med det ord Elisa talade. 23Därifrån begav han sig upp till Betel. Och under det han var på väg ditupp, kom en skara gossar ut ur staden; och de begynte driva gäck med honom och ropade till honom: “Upp med dig, du flintskalle! Upp med dig, du flintskalle!” 24När han då vände sig om och fick se dem, uttalade han en förbannelse över dem i HERRENS namn. Då kommo två björninnor ut ur skogen och sleto sönder fyrtiotvå av barnen. 25Därifrån gick han till berget Karmel och vände sedan därifrån tillbaka till Samaria.

will be added

X\