Första Samuelsboken 3

1Så gjorde nu den unge Samuel tjänst inför HERREN under Eli. Och HERRENS ord var sällsynt på den tiden, profetsyner voro icke vanliga. 2Då nu en gång Eli, vilkens ögon hade begynt att bliva skumma, så att han icke kunde se, låg och sov på sin plats, 3innan ännu Guds lampa hade slocknat, och medan också Samuel låg och sov, då hände sig i HERRENS tempel, där Guds ark stod, 4att HERREN ropade på Samuel Denne svarade: “Här är jag.” 5Därefter skyndade han till Eli och sade: “Här är jag; du ropade ju på mig.” Men han svarade: “Jag har icke ropat; gå tillbaka och lägg dig.” Och han gick och lade sig. 6Men HERREN ropade ännu en gång på Samuel; och Samuel stod upp och gick till Eli och sade: “Här är jag; du ropade ju på mig.” Men han svarade: “Jag har icke ropat, min son; gå tillbaka och lägg dig.” 7Samuel hade nämligen ännu icke lärt att känna igen HERREN, och ännu hade icke något HERRENS ord blivit uppenbarat för honom. 8Men HERREN ropade åter på Samuel, för tredje gången; och han stod upp och gick till Eli och sade: “Här är jag; du ropade ju på mig. Då förstod Eli att det var HERREN som ropade på ynglingen. 9Därför sade Eli till Samuel: “Gå och lägg dig; och om han vidare ropar på dig, så säg: ‘Tala, HERRE; din tjänare hör.” Och Samuel gick och lade sig på sin plats. 10Då kom HERREN och ställde sig där och ropade såsom de förra gångerna: “Samuel! Samuel!” Samuel svarade: “Tala, din tjänare hör.” 11Då sade HERREN till Samuel: “Se, jag skall i Israel göra något som kommer att genljuda i båda öronen på var och en som får höra det. 12På den dagen skall jag låta komma över Eli allt vad jag har uttalat över hans hus, det första till det sista. 13Ty jag har förkunnat för honom att jag skall vara domare över hans hus till evig tid, därför att han har syndat, i det han visste huru hans söner drogo förbannelse över sig och dock icke höll dem tillbaka. 14Därför har jag ock med ed betygat om Elis hus: Sannerligen, Elis hus’ missgärning skall icke någonsin kunna försonas, vare sig med slaktoffer eller med någon annat offergåva.” 15Och Samuel låg kvar ända tills morgonen, då han öppnade dörrarna till HERRENS hus. Och Samuel fruktade för att omtala synen for Eli. 16Men Eli ropade på Samuel och sade: “Samuel, min son! Denne svarade: “Här är jag.” 17Han sade: “Vad var det han ta lade till dig? Dölj det icke för mig. Gud straffe dig nu och framgent, om du döljer for mig något enda ord av det han talade till dig.” 18Då omtalade Samuel för honom alltsammans och dolde intet för honom. Och han sade: “Han är HERREN; han göre vad honom täckes. 19Men Samuel växte upp, och HERREN var med honom och lät intet av allt vad han hade talat falla till jorden. 20Och hela Israel, från Dan ända till Beer-Seba, förstod att Samuel var betrodd att vara HERRENS profet. 21Och HERREN fortfor att låta se sig i Silo; ty HERREN uppenbarade sig för Samuel i Silo genom HERRENS ord.

will be added

X\