Första Samuelsboken 11

1Och ammoniten Nahas drog upp och belägrade Jabes i Gilead. Då sade alla män i Jabes till Nahas: “Slut fördrag med oss, så vilja vi bliva dig underdåniga.” 2Men ammoniten Nahas svarade dem: “På det villkoret vill jag sluta fördrag med eder, att jag får sticka ut högra ögat på eder alla och därmed tillfoga hela Israel smälek.” 3De äldste i Jabes sade till honom: “Giv oss sju dagars uppskov, så att vi kunna skicka sändebud över hela Israels land; om då ingen vill hjälpa oss, så skola vi giva oss åt dig.” 4Så kommo nu sändebuden till Sauls Gibea och omtalade detta för folket. Då brast allt folket ut i gråt. 5Men just då kom Saul gående bakom sina oxar från åkern. Och Saul frågade: “Vad fattas folket, eftersom de gråta?” Och de förtäljde för honom vad mannen från Jabes hade sagt. 6Då kom Guds Ande över Saul, när han hörde detta, och hans vrede upptändes högeligen. 7Och han tog ett par oxar och styckade dem och sände styckena omkring över hela Israels land med sändebuden och lät säga: “Den som icke drager ut efter Saul och Samuel, med hans oxar skall så göras.” Då föll en förskräckelse ifrån HERREN över folket, så att de drogo ut såsom en man. 8Och han mönstrade dem i Besek, och Israels barn utgjorde då tre hundra tusen, och Juda män trettio tusen. 9Och de sade till sändebuden som hade kommit: “Så skolen I säga till männen i Jabes i Gilead: I morgon skolen I få hjälp, när solen bränner som hetast.” Och sändebuden kommo och förkunnade detta för männen i Jabes; och dessa blevo glada däröver. 10Nu läto männen i Jabes säga: “I morgon vilja vi giva oss åt eder, och I mån då göra med oss vadhelst I finnen för gott.” 11Dagen därefter fördelade Saul folket i tre hopar; och de trängde in i lägret vid morgonväkten och nedgjorde ammoniterna, och upphörde först när det var som hetast på dagen. Och de som kommo undan blevo så kringspridda, att icke två av dem kommo undan tillsammans. 12Då sade folket till Samuel: “Vilka voro de som sade: ‘Skulle Saul bliva konung över oss!’ Given hit dessa män, så att vi få döda dem.” 13Men Saul sade: “På denna dag skall ingen dödas, ty i dag har HERREN givit seger åt Israel.” 14Och Samuel sade till folket: “Kom, låt oss gå till Gilgal och där förnya konungadömet.” 15Då gick allt folket till Gilgal och gjorde Saul till konung där, inför HERRENS ansikte, i Gilgal; och de offrade där tackoffer inför HERRENS ansikte. Och Saul och alla Israels män voro där uppfyllda av glädje.

will be added

X\