Första Korintierbrevet 8

1Vad åter angår kött från avgudaoffer, så känna vi nog det talet: “Alla hava vi ‘kunskap’.” “Kunskapen” uppblåser, men kärleken uppbygger. 2Om någon menar sig hava fått någon “kunskap”, så har han ännu icke fått kunskap på sådant sätt som han borde hava. 3Men den som älskar Gud, han är känd av honom. 4Vad alltså angår ätandet av kött från avgudaoffer, så säger jag detta: Vi veta visserligen att ingen avgud finnes till i världen, och att det icke finnes mer än en enda Gud. 5Ty om ock några så kallade gudar skulle finnas, vare sig i himmelen eller på jorden—och det finnes ju många “gudar” och många “herrar”— 6så finnes dock för oss allenast en enda Gud: Fadern, av vilken allt är, och till vilken vi själva äro, och en enda Herre: Jesus Kristus, genom vilken allt är, och genom vilken vi själva äro. 7Dock, icke alla hava denna kunskap, utan somliga, som äro vana att ännu alltjämt tänka på avguden, äta köttet såsom avgudaofferskött. Och eftersom deras samvete är svagt, bliver det härigenom befläckat. 8Men maten skall icke avgöra vår ställning till Gud. Avhålla vi oss från att äta, så bliva vi icke därigenom sämre; äta vi, så bliva vi icke därigenom bättre. 9Sen likväl till, att denna eder frihet icke till äventyrs bliver en stötesten för de svaga. 10Ty om någon får se dig, som har undfått “kunskap”, ligga till bords i ett avgudahus, skall då icke hans samvete, om han är svag, därav “bliva uppbyggt” på det sätt att han äter köttet från avgudaoffer? 11Genom din “kunskap” går ju då den svage förlorad—han, din broder, som Kristus har lidit döden för. 12Om I på sådant sätt synden mot bröderna och såren deras svaga samveten, då synden I mot Kristus själv. 13Därför, om maten kan bliva min broder till fall, så vill jag sannerligen hellre för alltid avstå från att äta kött, på det att jag icke må bliva min broder till fall.

will be added

X\