1 Mee parpuus Nookɗi, ɓe Jesu wuri mwaan ɗel ar mɓut pak maar ɗiɓen mo. Ɓe nyemso ndang wuri mo ti̶lang pak kàss mo lughus, mo se. 2 Amma pak nyem Farisi mo sat nee, "A me le ɗang wuu c`in mbii ɗi ba ni ret ku mo c`in parpuus Nookɗi kas ye?" 3 Jesu wuri lap mmo nee, "Ashee ba wuu kyam tang mbii ɗi gyet Devid wuri c`in, kaaɗi gyet neenláa nwuri, ki̶ nyem ɗi mo ashak ki̶ wuri kas me? 4 Kaaɗi gyet wuri ɗel ndi̶ghi̶n Lu kì̵ Naan ɗiiɗes, ɓe wuri mang bred ɗi mo kì̵ ten cín ni nNaan, wuri se, har wuri cín pak nyem ɗi mo ashak ki̶ wuri. Bred ɗi ba mee gurum buu mak se ni kas, see a pris mo ɓejee ɗak." 5 Jesu wuri sat mmo nee, "Làa kì̵ Gurum wuri a Daa mu parpuus Nookɗi ni." 6 Mee parpuus Nookɗi, ɓe Jesu wuri ɗel ndi̶ghi̶n mee lu kì̵ Naan, ɓe wuri nkaa kámpo Naan mmo. Mee gwar wuri ɗi ndi̶ghi̶n lu ni, ɗi sar fi̶ri ɗin nsarse ni fii. 7 Pak nyemkám Waar kì̵ Mosis mo, ki̶ pak nyem Farisi mo, mo leyit nkaa Jesu, ku mo naa ɗi, kyet wurin mbar gwar ni parpuus Nookɗi ni wa? Mpeku mo katpee c`in mwaanaa ɗi nkaa Jesu. 8 Amma Jesu man pan furu mo. Wuri sat ngwar ɗi baal fi̶ri ni fii nee, "A yaghal a ɗar, a j`i si agaak." Gwar ni wuri yaghal ɗar ating. 9 Jesu sat mmo nee, "Wan ki̶ tal pu wun ɗi. Kyet Waar Mosis ni sat ne, mu c`in a mbii ɗiiret parpuus Nookɗi aa, koo mu c`in a mbii ɗiibish ye? Ni ret ku mu ɓam seen aa, koo mo tu seen ye?" 10 Wuri lyap mo cighi̶rkaat jir, ɓe wuri sat ngwar ni nee, "A zan baal fugha." Ɓe gwar ni zan sar ni, ɓe ni zughum wuri. 11 Ni shwal mmo mɓut shimwen. Mo ɗoghom ɓeet ki̶ shak nkaa mbii ɗi mon nc`in ki̶ Jesu. 12 Ndi̶ghi̶n shiiteer mi̶ni mo, ɓe Jesu wuri put kàa aɗeng jwak mpee c`in aduwa. Wuri teer nc`in aduwa nNaan. 13 Kaaɗi ɓit mang, ɓe wuri pet nyem ɗi moo so ndang wuri mo, mpeku wuri bi̶lip jeplop mo kaghapaat baavul ɗi mɓut mmo, ɓe wuri pet mo a jeplop fi̶ri mo. 14 Simon ɗi moo pet nwuri a Pita, ki̶ ɗyemni̶ghi̶n fi̶ri Andru, ki̶ Jemis, ki̶ Joon, ki̶ Filip, ki̶ Bartolomi, 15 ki̶ Matiyu, ki̶ Tomas, ki̶ Jemis làa kì̵ Afiyas, ki̶ Simon ɗi moo pet wuri a Zeelot, 16 ki̶ Juda làa kì̵ Jemis, ki̶ Juda Iskariyot, ɗi a wuri nyaghal ɗee a nguseet Jesu si. 17 Jesu wuri sham ashak kì̵ jeplop fi̶ri mo aɗeng jwak ni. Wuri ɗar mee peeɗi ni a sal, ashak ki̶ gurum mo ɗes ɗi mo so ndang wuri. Gurum mo ɗes ɗi mo pwat ndi̶ghi̶n yil nJudiya jir, ki̶ nJerusalem, ki̶ mpo bahar mu Taya ki̶ Sidon, mo kì̵ j`i mpeku mo ki̶ling Jesu ɗi, ku wuri bar mo ɗi mɓut shwal furu mo. 18 Nyem ɗi riin ɗiibish mo daampee mmo, wuri bar mo zak. 19 Kuur kì̵ gurum ni mo jir, mo gung mpeku mo tuwaas wuri ɗi, mpeeɗi iiko mu bar gurum mo nii put ndi̶ghi̶n wuri, ki̶ wurii bar mo jir. 20 Jesu cighi̶r kì̵ yit pe jeplop fi̶ri mo ɗi, ɓe wuri sat mmo nee, "Wun nkat ɗiiret, wun ɗi wun a nyemjeel mo yaksi, mpeeɗi mulki kì̵ Naan nin nyaghal ɗee a muu. 21 "Wun nkat ɗiiret, wun ɗi neenláa nwun yaksi, mpeeɗi wun nyaghal wu hi̶ɓi̶l. "Wun nkat ɗiiret, wun ɗi wun mmaap yaksi, mpeeɗi wun nyaghal wu shwar. 22 "Wun nkat ɗiiret, katɗang gurum mo kwar wun har mo waghar wun leɗik, mo fulup wun, mo le a nyemɗiibish mo mpee Làa kì̵ Gurum. 23 Parpuus mi̶ni, ɓe wun nc`in retnyit, wun mmi̶reppee mpee retnyit ni, mpeeɗi kwat fuu ni a ɗiiɗes ndi̶ghi̶n ɗengnaan. Mpeeɗi gyet puun furu mo kì̵ c`in nyemsatpo kì̵ Naan ɗiiyam mo aasi zak." 24 "Amma jeel nkaa wun nyemlong mo, mpeeɗi wun wuu ten wu kat ɓam fuu. 25 "Jeel nkaa wun nyem ɗi wuu shwar yaksi, mpeeɗi wun nyaghal wu kat putughup ɗiiwuwat ki̶ maap ɗes. 26 "Jeel nkaa wun, nyem ɗi gurum mo jir moo kwoop wun, mpeeɗi gyet puun furu mo kì̵ kwoop nyemsatpo kì̵ Naan mu ɗung mo aasi zak." 27 "Amma wan ki̶n sat nwun nyem ɗi wuu ki̶ling wan si nee, Wu wal nshaarlek fuu mo. Wu c`in mbii ɗiiret nyem ɗi mo kwar wun. 28 Wu le ɗiiret nkaa nyem ɗi mo fulup wun. Nyem ɗi mo lejeel nwun, ɓe wu c`in aduwa mpee mo zak. 29 Ngo ɗi wuri cut wugha mmee koghop ki̶pak, ɓe a cighi̶r ki̶ koghop ki̶pak ɗiivul ni nwuri zak. Ngo ɗi wuri yaa wugha ki̶ mbiisup, ɓe a cín nli̶rlop fugha ɗiki̶ nwuri zak. 30 Jir koo weye ɗi wuri ɗang mee mbii pu wugha, ɓe a cín nwuri. Ngo ɗi wuri hi̶r mee mbii ɗi mo a mugha, ɓe taji a sat nwuri baa ki̶ mo nwugha kas. 31 Mbii ɗi wuu riɓet ku gurum mo c`in nwun, ɓe wu c`in mmo aasi zak. 32 "Katɗang ɓe wuu tap wu wal a nyem ɗi mo wal nwun ɓejee ɗak, ɓe cirang ɗang wun nkat ɗiiret ye? Mpeeɗi koo a nyemshikbish mo, ɓe moo wal nyem ɗi mo wal mo aasi zak. 33 Katɗang ɓe wuu c`in ɗiiret a nyem ɗi moo c`in ɗiiret nwun ɓejee ɗak, ɓe cirang ɗang wun nkat ɗiiret ɗi ye? Mpeeɗi koo a nyemshikbish mo, ɓe moo c`in aasi zak. 34 Katɗang ɓe wuu hop mbii a nyem ɗi wuu ben ne, mon mbaa ki̶ni ɗi nwun ɓejee ɗak, ɓe cirang ɗang wun nkat ɗiiret ye? Mpeeɗi koo a nyemshikbish mo, ɓe moo hop mbii nshak, mpeeɗi mo man nee, mon mbaa ɗi ki̶ni mmo, ntiit ki̶ mbii ɗi mo kì̵ cín ni. 35 Amma wu wal nshaarlek fuu mo. Wu c`in mbii ɗiiret mmo, wu hop mbii ngurum mo, taji wu lepan nee, mon mbaa cín ni nwun kas. Mpeeɗi Naan wurin ncín kwat nwun ɗes, ki̶ wun nɗee a jep kì̵ Daa Naan Ɗiihai mo. Mpeeɗi wuri a nguc`in kussuk, mpee nyemcíin pi̶lang mo, ki̶ mpee nyemɗiibish mo. 36 Wu ɗee a nyemc`in kussuk, kaaɗi puun fuu wuri a nguc`in kussuk ngurum mo si." 37 "Taji wu canɗiyeel ɗiibish mmee gurum kas, mpeku taji Naan wuri canɗiyeel ɗiibish nwun kas zak. Taji wu canɗiyeel ɗii mu muut mmee gurum kas, mpeku taji Naan canɗiyeel ɗii mu muut nwun kas zak. Wu fwo shikbish ɗi gurum mo c`in nwun, ɗangɓe Naan wurin nfwo shikbish fuu mo nwun zak. 38 "Wu cín mbii ngurum mo, ɗangɓe Naan wurin ncín mbii mo nwun zak. Shi ɗaa ɗiiret ɗi ni a gi̶gam, ɗiisi̶si̶ghi̶n, ki̶ ɗi mo ten sham ashak riret, ni gam kàa put, har ni ɗoghom ɓeer sham nyil. Naan wurin nɗoo a mi̶ni ndi̶ghi̶n lée fuu mo. A shi ɗaa ɗi wuu kám mbii ɗi ngurum mo, ɓe mon nkám mbii nwun a ɗishik zak." 39 Jesu wuri sat mee sumpo mmo zak nee, "Ba mee nguvum mmak yaakam mmee nguvum kas. Katɗang mo yaakam nshak, ɓe mon ntaa ntughun weet. 40 Ba làa makaranta mmet ngukám fi̶ri kas. Amma koo làa makaranta ɗiiɗang ye, ɗi mo kì̵ kám mbii mo nwuri ndi̶re-ndi̶re kyes, ɓe wurin mmak yaghal ɗee kaa ngukám fi̶ri si. 41 "A me le ɗang aa naa rep shit ɗi ni ndi̶ghi̶n yit kì̵ ɗyemni̶ghi̶n fugha si, amma ba a kak ki̶ kuk yoghom ɗi ni ndi̶ghi̶n yit fugha kas ye? 42 Cirang ɗangɓe aa sat nɗyemni̶ghi̶n fugha nee, ɗyemnaa, a yit ku wan fii rep shit ɗi ni ndi̶ghi̶n yit fugha si ɗi, amma ba wugha kak ni̶ghi̶n kuk yoghom ɗi ni ndi̶ghi̶n yit fugha kas ye? Wugha nguc`in mbii shi putughup vul-vul, a shee shang kuk yoghom ɗi ni ndi̶ghi̶n yit fugha si akuɗang, ɓe wugha mmak naapee riret, mpeku a fii rep shit ɗi ni ndi̶ghi̶n yit kì̵ ɗyemni̶ghi̶n fugha ni ɗi." 43 "Ba mee ting ɗiiret nin mmak làa-làa ɗiibish kas, ki̶ ba mee ting ɗiibish nin mmak làa-làa ɗiiret kas zak. 44 Mpeeɗi koo a ting ɗiiɗang ye, ɓe gurum moo man ni a mpee làa ni. Ba gurum mmak kat làa kì̵ tingkoon mɓut ntinghi̶r kas, ki̶ ba gurum mmak yak làa kì̵ ting anab mɓut ntingkuultum kas. 45 Ngo ɗiiret, wurii put ki̶ mbii ɗiiret, ɗi mo a si̶sok ndi̶ghi̶n putughup fi̶ri. Amma ngo ɗiibish wurii put ki̶ mbii ɗiibish ɗi mo a si̶sok ndi̶ghi̶n putughup fi̶ri zak. Mpeeɗi a mbii ɗi ni ndi̶ghi̶n putughup kì̵ gurum, a nii kàa put mpo fi̶ri." 46 "A me le ɗangɓe wuu pet wan a Daa, Daa, amma ba wuu c`in mbii ɗi wan sat nwun kas ye? 47 Jir ngo ɗi wuri j`i pe wan ɗi, ki̶ wuri ki̶lingpo fi̶na mo, ɗang wuri c`in mo zak, ɓe wan nkám nwun ngo ɗi wuri ntiit ki̶ni. 48 Gwar mi̶ni a kaa mee nguɗik lu, ɗi wuri ɓwanpee ni sham jurung-jurung, har wuri sham kat laar, ɗangɓe wuri ɓwot kuklu ni nkaa laar ni. Kaaɗi am put ndung, ɓe ni so cut lu ni, amma ba ni mak ship ni kas, mpeeɗi mo ɗik lu ni riret. 49 Amma ngo ɗi wuri ki̶lingpo fi̶na mo, ɗang ba wuri c`in mo kas, ɓe wuri a kaa ngo ɗi wuri ɓwot lu nkaa yil, ɗi ba wuri ɓwanpee mpee ɓwot kuklu ni kas. Kaaɗi am put ndung, ɓe ni so cut lu ni, ɓe abet lu ni ship bish-bish."
